Gratis "sample" språkgranskning av texter längre än 5000 ord erbjudes.

Referensstilarna

Sprakgranskningengelska.se erbjuder språkgranskning av engelska texter. Korrekturen utförs av amerikanska eller engelska akademiker, vars duktighet och noggrannhet konstant kontrolleras.

Akademiker som anlitas har läst journalistik, engelsk litteratur eller engelsk språk; alla ämnen relaterade till att redigera texter, ord och grammatik.

Vilka typer av arbete utförs?

Stavfel, språkliga fel och grammatiska fel korrigeras. Likaså kan eventuella referenser (APA, Harvard, Vancouver och Chicago) gås igenom, så att det säkras, att alla är korrekt.

Priser - få en offert - eller beräkna priset

Ord: , sidor: . Pris: SEK 2303.00 ex moms.

Referenssystemarna: Chicago & APA

  • Chicago – fotnoter och slutnoter
  • Chicago – författare och datering
  • Referenssystemet APA

Referenssystemet Chicago – fotnoter och slutnoter

Vid användning av referensstilen Chicago kan man välja mellan två olika slags citeringsstilar. Med den ena stilen placerar man fotnoter (eller slutnoter) i texten samt en valfri referenslista i slutet av dokumentet.

Med den andra stilen placerar man författare och tidsreferenser i texten samt en referenslista i slutet av dokumentet. Generellt sett bör man inte blanda de olika stilarna. Här granskar vi först versionen med användning av fot- och slutnoter.

Notsiffror sätts in efter punkt

Observera att numrering med siffror placeras efter interpunktion. Siffrorna följer efter alla skiljetecken [. ! ? , : ; " ) ]. Det finns däremot två undantag: Siffror placeras framför långa tankestreck ( - ) och de kan placeras inom en parantes om noten hänvisar till en separat del av materialet.

Exempel:

All researchers—with the exclusion of one1—agree that climate change is real.
Nearly all researchers who participated insist that climate change is real. (One notable researcher, however, disagrees.)2
The study found that the lowest quartile (the so-called “remedials”3) in fact performed as well as the highest quartile on several of the tests.

Notreferenser skiljer sig från bibliografiska referenser

Om du inte har skapat en referenslista, används alla hänvisningar vid det första tillfället som du nämner källan i din referensförteckning (nederst på sidan). Efter detta används endast en kort referens. Om du har en referenslista ska du använda korta referenser i alla dina noter; den fullständiga källhänvisningen framgår av referenslistan.

Exempel:

1 Diane Larsen-Freeman and Lynne Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics (Oxford: Oxford University Press, 2008), 149–150. [komplet citation]
2 Keith Brown, Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd ed. (Oxford: Elsevier, 2006), ii–iv. [komplet citation]
3 Larsen-Freeman and Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics, 230. [kort citation]

Kom ihåg att båda dessa format skiljer sig från det format som används i referenslistan. Se avsnittet "referensformatering" för fler exempel.

Flera källor på samma plats

När man ska ange flera källor på samma plats används en not. Alla källor som ingår i denna not separeras med semikolon (;). Man kan använda korta citat enligt ovanstående regler.

Exempel:

1 Diane Larsen-Freeman and Lynne Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics (Oxford: Oxford University Press, 2008), 149–150; Royston Greenwood et al., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism (Thousand Oaks, CA: Sage Publications, 2008).
3 Larsen-Freeman and Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics, 149–150; Greenwood et al., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism.

Var försiktig vid användning av det latinska ”Ibid.”

Vid användning av referensstilen Chicago skrivs “Ibid.” med stort I och bör följas av en punkt (.). Man hänvisar endast till den föregående referensen. “Ibid.” kan däremot användas med eller utan sidnumrering oberoende av den ursprungliga hänvisningen.

Exempel: 1 Diane Larsen-Freeman and Lynne Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics (Oxford: Oxford University Press, 2008), 149–150.
2 Ibid., 167.

3 Ibid.

Referensformatering

Den viktigaste skillnaden mellan notreferenser och referenser till litteraturlistor är att man använder komma (,) i det först förstnämnda fallet och punk (.) i det sistnämnda.

Observera även att:

  • Författare: Använd inte initialer för förnamn. Författare skrivs med förnamnet först bortsett från den första författaren. Om det finns fler än tre författare / redaktörer kan man använda ”et al.” i fotnoterna men inte i referenslistan. Använd ”och” när det finns ett flertal författare – använd inte &-tecknet.
  • Titlar: Fullständiga publikationer (böcker, tidskrifter) skrivs med kursiv stil. Sätt delar av publikationer (kapitel, artiklar i antologier) och opublicerade verk inom ”citationstecken”. Alla ord i titeln börjar med stor bokstav med undantag för ”och”, ”vid”, ”den”, ”hos”, ”av” o.s.v. Betydelsefulla ord i titeln kan också skrivas med endast stora bokstäver.
  • Städer: För välkända städer eller sådana som kan förväxlas med andra städer (t.ex. Cambridge), används en förkortning för delstat eller land (t.ex. Cambridge MA eller Cambridge UK – MA för Massachusetts och UK för United Kingdom). För tryckorter i USA används delstatsförkortningar.
  • Sidor: Använd bindestreck (–) för angivning av från och till i samband med sidnummer. I det andra sidnumret anges endast siffror som inte är desamma som den första siffran. Använd dock alltid minst två siffror.

Böcker med författare

Referenslista Larsen-Freeman, Diane, and Lynne Cameron. Complex Systems and Applied Linguistics. Oxford: Oxford University Press, 2008.
Fullständig referens Diane Larsen-Freeman and Lynne Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics (Oxford: Oxford University Press, 2008), 149–50.
Kort referens Larsen-Freeman and Cameron, Complex Systems and Applied Linguistics, 149–50.

Böcker med redaktör (-er)

Referenslista Greenwood, Royston, Christine Oliver, Roy Suddaby, and Kristen Sahlin-Anderson, eds. The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. Thousand Oaks, CA: Sage Publications, 2008.
Fullständig referens Royston Greenwood et al., eds., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism (Thousand Oaks, CA: Sage Publications, 2008), 230.
Kort referens Greenwood et al., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism, 230.

Böcker där utgåvan skiljer sig från den första utgåvan

Referenslista Brown, Keith, ed. Encyclopedia of Language and Linguistics. 2nd ed. Oxford: Elsevier, 2006.
Fullständig referens Keith Brown, ed., Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd ed. (Oxford: Elsevier, 2006), ii–iv.
Kort referens Brown, Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd ed., ii–iv.

Kapitel i redigerade böcker

Referenslista Hudson, Richard. “Word Grammar.” In Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd ed., edited by Keith Brown, vol. 13, 633–42. Oxford: Elsevier, 2006.
Fullständig referens Richard Hudson, “Word Grammar,” in Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd ed., ed. Keith Brown, vol. 13 (Oxford: Elsevier, 2006), 633–42.
Kort referens Hudson, “Word Grammar,” 633–42.

Artiklar i tidskrifter

table class="table table-bordered"> Referenslista Hockett, Charles Francis. “A Course in Modern Linguistics.” Language Learning 8, no. 3–4 (1958): 73–75. Fullständig referens Charles Francis Hockett, “A Course in Modern Linguistics,” Language Learning 8, no. 3–4 (1958): 74. Kort referens Hockett, “A Course in Modern Linguistics,” 74.

Avhandlingar eller examensarbete

Referenceliste Engdahl, Elisabet. “The Syntax and Semantics of Questions in Swedish: A Dissertation.” PhD diss., University of Massachusetts, 1980.
Fullständig referens Elisabet Engdahl, “The Syntax and Semantics of Questions in Swedish: A Dissertation” (Ph.d. diss., University of Massachusetts, 1980), 62.
Kort referens Engdahl, “The Syntax and Semantics of Questions in Swedish: A Dissertation,” 62.

Konferenspapper eller presentationer

Om ett ’paper’ har publicerats i en samling av konferenspresentationer, ska det citeras som ett kapitel i en publicerad bok. Om det har publicerats i en tidskrift, ska det citeras som i en tidskrift (nämnt ovan). För opublicerade presentationer används följande format:

Referenceliste Steriopolo, Olga. “Gender-Class Correlation: A Case Study of Russian.” Paper presented at the Hawaii International Conference on Arts and Humanities, Honolulu, HI, January 2009.
Fullständig referens Olga Steriopolo, “Gender-Class Correlation: A Case Study of Russian” (presentation, Hawaii International Conference on Arts and Humanities, Honolulu, HI, January 2009).
Kort referens Steriopolo, “Gender-Class Correlation: A Case Study of Russian.”

Referenssystemet Chicago – författare och datering

Här ovan förklarade vi Chicago-systemet med användning av fotnoter (eller slutnoter) i texten samt en valfri referenslista i slutet dokumentet. Det andra referenssystemet för Chicago hänvisar till författare / datum i texten och har också en referenslista i slutet av dokumentet.

Ange upp till tre författare i texten

Ange upp till tre författare, redaktörer och utgivningsår i själva texten. Du får inte sätta kommatecken mellan författare och år. För källor med mer än en författare eller redaktör, ska man använda "och" i både meningen och citatet. Använd inte tecknet för ”och” (&). Hänvisningen för placeras före meningens avslutande punkt.

Exempel:

Smith and Wesson (2010) claim that many institutions and journals use Chicago style.
Many institutions and journals use Chicago style (Smith and Wesson 2010).
Smith, Wesson, and Colt confirmed that lots of institutions and journals use Chicago style (2011).
More than half of all sociology students surveyed were familiar with ASA (Smith, Wesson, and Colt 2011).

För hänvisningar med fyra eller fler författare, anges den första författaren följt av ”et al.”

Exempel:

Jones et al. (2009) found that the number of institutions that use Chicago style is on the rise.
One study found that the number of institutions that use Chicago style is on the rise (Jones et al. 2009).

Ange sidnummer med komma (,) eller utan markering

Om utgivningsåret har inkluderats i slutet av citatet, placeras sidnumret efter ett kommatecken inom parantes (,). Om årtalet har placerats efter författare (-na) i texten, placeras sidnumret endast inom en parantes (). Använd ett kort tankestreck (-) för omfattningen av en sidreferens.

Exempel:

Smith et al. (2011) stated that “humanities students should become familiar with Chicago style in their first semester” (50).
Smith et al. stated that “humanities students should become familiar with Chicago style in their first semester” (2011, 50).
Smith et al. stated that “humanities students should become familiar with Chicago style in their first semester” (2011, 50–51).

Åtskilj flera källor med ett semikolon (;)

Ange flera källor i en uppsättning av parenteser () som är åtskilda med semikolon (;). Ifall det är en eller flera författare som återkommer, använder man kommatecken för att skilja dem åt; förutsatt att sidnummer inte har angetts. Om sidnummer har angetts, kan man åtskilja dem med semikolon. Man ska antingen lista källorna alfabetiskt eller utifrån datum.

Exempel:

Numerous authors claim that this phenomenon is specific to the United States (Smith 1999, 2000; Smith and Wesson 2010; 2011, 176; Smith, Wesson, and Colt 2008).
I dette eksempel er fem kilder citeret: Smith (1999), Smith (2000), Smith og Wesson (2010), Smith and Wesson (2011, 176), og Smith, Wesson, and Colt (2008).

Formatering av referenslistor

  • Författare: Använd inte initialer för förnamn. Författare skrivs med förnamnet först med undantag för den första författaren. Om det finns flera författare / redaktörer, används ”och” och inte ”et al.” eller ”&”.
  • Titlar: Fullständiga publikationer (böcker, tidskrifter) skrivs med kursiv stil. Sätt delar av publikationer (kapitel, artiklar i antologier) och opublicerade verk inom ”citationstecken”. Alla titlar med stor begynnelsebokstav och betydelsefulla ord kan skrivas med endast stora bokstäver
  • Städer: För välkända städer eller sådana som kan förväxlas med andra (t.ex. Cambridge), används en förkortning för delstat eller land (t.ex. Cambridge MA eller Cambridge UK – MA för Massachusetts och UK för United Kingdom). För tryckorter i USA används delstatsförkortningar.
  • Sidor: Använd bindestreck (–) för en följd av sidor. I det andra sidnumret som ingår i en följd av sidor, anges endast siffror som inte är desamma som den första siffran. Kom däremot ihåg att alltid använda minst två siffror (exempelvis anges sidorna ”163 till 168” som ”163-68”.

Böcker med författare

Larsen-Freeman, Diane, and Lynne Cameron. 2008. Complex Systems and Applied Linguistics. Oxford: Oxford University Press.

Böcker med redaktör (-er)

Greenwood, Royston, Christine Oliver, Roy Suddaby, and Kristen Sahlin-Anderson, eds. 2008. The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Böcker med en utgåva som skiljer sig från den första utgåvan

Brown, Keith, ed. 2006. Encyclopedia of Language and Linguistics. 2nd ed. Oxford: Elsevier.

Kapitel i en redigerad bok

Hudson, Richard. 2006. “Word Grammar.” In Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd ed., edited by Keith Brown, vol. 13, 633–42. Oxford: Elsevier.

Tidskriftsartiklar

Hockett, Charles Francis. 1958. “A Course in Modern Linguistics.” Language Learning 8, no. 3–4: 73–75.

Avhandlingar, examensarbete

Engdahl, Elisabet. 1980. “The Syntax and Semantics of Questions in Swedish: A Dissertation.” PhD diss., University of Massachusetts.

Konferenspapper eller presentationer

Om ett ’paper’ har publicerats i en samling av konferenspresentationer, ska det citeras som ett kapitel i en publicerad bok. Om det har publicerats i en tidskrift, ska det citeras som i en tidskrift (nämnt ovan). För opublicerade presentationer används följande format:

Steriopolo O. Gender-class correlation: a case study of Russian. Paper presented at: Hawaii International Conference on Arts and Humanities; January 2009; Honolulu, HI.

Referenssystemet APA

APA använder sig av ett författar- och datumbaserat system. Detta leder ofta till svårigheter när man ska ange citeringar i texter och referenslistor på ett korrekt sätt, eftersom det ställs stora krav på interpunktion. Särskild uppmärksamhet krävs om ett automatiskt citeringssystem ska användas för att tyda dina hänvisningar. Denna artikel handlar om vanligt förekommande fel som uppstår när man använder sig av referenssystemet APA.

Lista på upp till fem författare i källhänvisningarna

När man skriver en hänvisning med upp till fem författare eller redaktörer samt årtal för offentliggörande / publicering, ska man placera ett kommatecken mellan den sista författaren och årtalet. För källor med mer än en författare eller redaktör, används ”och” i texten och tecknet för ”och” (&) i referenslistan. Hänvisningen i texten bör placeras framför meningens avslutande punkt.

Exempel:

Smith and Wesson (2010) claim that many institutions and journals use APA style.
Many institutions and journals use APA style (Smith & Wesson, 2010).

För hänvisningar med tre till fem författare, listas alla författarna i den första hänvisningen. I följande hänvisningar används "et al."

Exempel:

Första hänvisningen: Smith, Wesson, Colt, and Tennant confirmed that lots of institutions and journals use APA style (2011).
LFöljande hänvisningar: More than half of all psychology students surveyed were familiar with APA (Smith et al., 2011).

För hänvisningar med sex eller fler författare anges den första författaren följt av förkortningen “et al.”

Exempel:

Jones et al. (2009) found that the number of institutions that use APA style is on the rise.
One study found that the number of institutions that use APA style is on the rise (Jones et al. 2009).

Ange sidnummer med "p." eller "pp."

Om årtal har tagits med i hänvisningen, ska sidnumret inkluderas efter ett kommatecken ( , ). Använd "p." för en sida och "pp." för flera sidor.

Exempel:

According to Smith and Wesson (2010, p. 144), APA style is used by 47% of institutions and 58% of journals.
According to Smith and Wesson (2010), APA style is used by 47% of institutions and 58% of journals (pp. 144-145).
APA style is used by 47% of institutions and 58% journals (Smith & Wesson, 2010, pp. 144-145).

Åtskilj flera källor med ett semikolon (;)

Ange flera källor i en uppsättning av parenteser () som är åtskilda med semikolon (;). Flera källhänvisningar till samma författare åtskiljs av kommatecken; förutsatt att man inte har sidnummer som åtskiljs av semikolon. Källor bör listas alfabetiskt.

Exempel:

Numerous authors claim that this phenomenon is specific to the United States (Smith, 1999, 2000; Smith & Wesson, 2010; 2011, p. 50; Smith, Wesson, & Colt, 2008).

I ovanstående exempel anges fem källor: Smith (1999), Smith (2000); Smith og Wesson (2010); Smith og Wesson (2011, p. 50), og Smith, Wesson og Colt (2008).

Formatering av referenslistor för APA

  • Författare: Använd initialer för för- och mellannamn följt av en punkt (.). Författare listas alfabetiskt med efternamnet först. Använd &-tecknet för flera författare. Använd inte ”et al.”.
  • Tidpunkter: Utgivningsår placeras alltid inom parantes
  • Titlar: Ange det fullständiga verket (böcker, tidskrifter) med kursiv stil. Använd inte citationstecken. Ange titlar för tidskrifter med kursiv stil (använd stora bokstäver för betydelsefulla ord), men ange alla andra hänvisningar (inkl. böcker) som meningar med vanlig formatering (med stor begynnelsebokstav).
  • Städer i USA: Det används alltid delstatsförkortningar för tryckorter istället för det fullständiga namnet på delstaten (t.ex. CA för Kalifornien, NY för New York, etc.).

Böcker med författare

Larsen-Freeman, D., & Cameron, L. (2008). Complex systems and applied linguistics. Oxford: Oxford University Press.

Böcker med en eller flera redaktörer

Greenwood, R., Oliver, C., Suddaby, R., & Sahlin-Anderson, K. (Eds.). (2008). The SAGE handbook of organizational institutionalism. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Böcker med annan utgåva än den första

Brown, K. (Ed.). (2006). Encyclopedia of language and linguistics (2nd ed.). Oxford: Elsevier.

Kapitel i redigerade böcker

Hudson, R. (2006). Word Grammar. In K. Brown (Ed.), Encyclopedia of language and linguistics (2nd ed.) (Vol. 13) (pp. 633-642). Oxford: Elsevier.

Artiklar i tidskrifter

Hockett, C. F. (1958). A course in modern linguistics. Language Learning, 8(3-4), 73-75.

* Observera att även volymens nummer och inte endast den samlade utgåvan anges med kursiv stil.

Examensarbete / avhandlingar.

Engdahl, E. (1980). The syntax and semantics of questions in Swedish: A dissertation. (Unpublished doctoral dissertation). University of Massachusetts, Amherst, MA.

Konferenspapper eller presentationer

Om ett ’paper’ har publicerats i en samling av konferenspresentationer, ska det citeras som ett kapitel i en publicerad bok. Om det har publicerats i en tidskrift, ska det citeras som i en tidskrift (nämnt ovan). För opublicerade presentationer används följande format:

Steriopolo O. Gender-class correlation: a case study of Russian. Paper presented at: Hawaii International Conference on Arts and Humanities; January 2009; Honolulu, HI.


| Home |